Från fixathon till kärnkraft-tourettes – 41 nya ord att ha koll på

Impact Loop har under året samlat på sig de viktigaste impact-orden och uttrycken som branschen svänger sig med. Här kommer nu slutresultatet, uppdelat i olika kategorier.

Är det något ord vi missat? Tipsa oss gärna så får vi se om det håller måttet!

Ord som fångar tidsandan

Resiliens. Det nya modeordet för motståndskraft som samlar investerare från olika nischer. Efter Rysslands krig mot Ukraina och USA:s tillbakadragande till att främst se till sina egna intressen, har det blivit viktigt för Europa och Sverige att bygga resiliens inom både energi, försvar och matförsörjning.

Kroka arm. Uttrycket som slog ned som en bomb förra året får hänga kvar även detta år. Alla går runt och krokar arm inom impact. Ibland till den grad att man undrar om det ens blir några affärer av detta ständiga armkrokeri. Men visst finns ett allvar här: den gröna omställningen kräver att alla, ja just det, krokar arm. Sen kan man väl säga...samarbeta?

Greenlash. Motreaktionen mot grön politik och omställning – när klimatåtgärder får politisk och folklig backlash, ofta för att de upplevs dyra eller krångliga. Det har märkts i allt från "nu får det räcka med klimatkrav" till att gröna reformer rullas tillbaka.

Polykris och metakris. Två ord för samma obehagliga känsla: att världen inte bara har en kris, utan många – samtidigt. Polykris är läget där flera kriser sker parallellt och spelar in i varandra: klimat, geopolitik, ekonomi, energi, demokrati, tech. Poängen är inte listan av problem, utan att de förstärker varandra och gör helheten värre än summan av delarna.

Metakris är nästa nivå upp: idén att polykrisen bara är symptomen, och att det finns en djupare "grundkris" i hur våra system, värderingar och sätt att tänka är byggda – vilket gör att nya kriser fortsätter poppa upp. Kort sagt: polykris = kriserna som krockar. Metakris = varför de fortsätter krocka.

Koldioxidtull. Det vardagliga namnet på Carbon Border Adjustment Mechanism CBAM) – EU:s sätt att ta betalt för utsläppen i importerade varor. Om stål, cement eller liknande har tillverkats med höga utsläpp utanför EU blir det dyrare att ta in, så att smutsig import inte slår ut renare EU-produktion. Efter en "inlärningsfas" där importörer bara rapporterar inbäddade utsläpp, börjar den gälla skarpt från 1 januari 2026.

Tullsmockan. Nästan varje vinter kan vi vänta oss en snösmocka. 2025 års ekonomiska motsvarighet är tullsmockan: ett plötsligt och hårt tullbesked från USA som skakar börser, handel och företag. Ordet fångar själva tariff-chocken och allt som följer i dess spår – osäkerhet, marknadsfall och nya spelregler för exportörer.

Startup-flykt. När startups och scaleups "drar" från Sverige eller Europa – oftast i riktning mot USA – för att få bättre villkor för kapital, börsnotering, marknad eller talang. Används som slagord i debatten kring att Europa måste kraftsamla alternativt har alla möjligheter att konkurrera med USA om vi bara bestämmer oss för det.

Klimatflation. När inflationen inte drivs av räntor eller lönekrav, utan av klimatförändringarna. Torka, översvämningar och skörd som slår fel gör maten dyrare – och plötsligt syns klimatkrisen i kvittot på Ica. Begreppet har börjat landa i svensk ekonomidebatt som en praktisk etikett på klimatdrivna prischocker, särskilt på mat och råvaror.

Kärnkraft-tourettes. Handlar inte om en medicinsk term, utan en metafor för tvångsmässig kärnkraftsfokusering i debatten. Ett syrligt nyord från energidebatten för när någon inte kan sluta prata om kärnkraft – som om allt annat i energifrågan försvinner ur synfältet. Uttrycket myntades som en retorisk pik mot politiker som fastnar i kärnkraft som enda lösning, och har egentligen använts i svensk politik och medier sedan flera år.

Ett syrligt nyord från energidebatten för när någon inte kan sluta prata om kärnkraft

Naturpositiv. Biodiversitetens svar på net zero. Inte bara "skada mindre", utan vänd kurvan: stoppa naturförlusten och börja bygga upp ekosystem igen till 2030. Ordet används som ett paraply i strategier och rapporter för allt som handlar om att lämna naturen i bättre skick än man tog den.

Regenerativt företagande. Att driva bolag på ett sätt som faktiskt förbättrar ekologiska och sociala system, istället för att bara minska den negativa påverkan. Lättare sagt än gjort, dock fortsatt aktuellt. Ligger nära naturpositiv.

(Adaptation) klimatanpassning. Ett ord som också hängt med ett tag men som fått ny fart 2025. Handlar om lösningar som hjälper oss att navigera i en ny, tuffare värld, präglad av klimatkris. Tänk vallar som hjälper till vid översvämning, tak som tål värme bättre eller vete som tål att odlas på saltvattenskadad mark. Ett område som nu också lockar investerarna. Läs mer om det i vår genomgång här.

Gröna jobb. Jobben som ska få omställningen att hända i praktiken. Alltså arbeten som direkt eller indirekt minskar miljöpåverkan – allt från att bygga vindkraft, sol och batterier till energieffektivisera hus, ställa om industriprocesser eller jobba med cirkulära flöden och naturrestaurering. Begreppet används ofta i politiken som ett löfte om att klimatomställningen inte bara är en kostnad utan också en jobb- och kompetensmotor.

SMR. När små modulära reaktorer blir nya buzzwordet för framtidens kärnkraft. "Litet är det nya stora" – åtminstone i energivärlden.

Impact at scale. När impact slutar vara en lyckad pilot och blir bred, varaktig och systempåverkande effekt – för många människor, över tid, och gärna inbyggt i hur samhället funkar. Används särskilt bland fonder och filantroper för att markera att man letar efter lösningar som kan matcha problemets storlek, på riktigt, i stor skala.

Producentansvar. Principen är enkel: den som sätter kläderna på marknaden ska också betala för att ta hand om dem när de blir avfall. Det handlar alltså om att man som producent inte bara kan försvara sitt fotavtryck på planeten med att "det ju är vad folk vill ha", utan att man har ett ansvar att se över sin egen sk*t.

LFG (Let’s fucking go). En fras som dyker upp i allt fler sociala medier-inlägg och även används för att peppa deltagarna på hackathon-event (Harry Stebbing, vi tittar på dig) som en uppmaning att "nu kör vi" med full gas. Under 2025 har man kunnat märka en "let’s f**ing go!"-attityd i startupvärlden, där grundare och investerare uppmanar varandra att köra hårt utan tvekan. Även om uttrycket är informellt har det satt sin prägel som ett stämningsläge i ekosystemet.

996-ilska. Uttrycket "996" – det vill säga att jobba 9 på morgonen till 9 på kvällen, sex dagar i veckan – spred sig som en löpeld på Linkedin under året. Detta efter att en rad investerare och startup-grundare gått ut med att det är vad som krävs för att lyckas med sitt bolag, men också vad som krävs av ens anställda. Från impact-branschen kom dock en motreaktion, vi kallar den 996-ilska, där man tyckte detta var helt galet. Vi håller med!

Ord om att driva impact-bolag

Stealth mode. När ett bolag medvetet håller sig under radarn medan de bygger. Man jobbar i tysthet med produkt, team och eventuella investerare för att undvika att konkurrenter kopierar idén för att sedan skapa hajp och uppmärksamhet när man väl kliver fram. Senaste exemplet är Northvolt-grundaren Peter Carlsson och Siddharth Khullar som kom fram ur stealth mode på Slush för att berätta vad deras nya satsning, Aris Machina, egentligen ska göra.

Tillväxtresa. Den lite romantiska omskrivningen för det som i praktiken är bolagets väg från "vi har något som funkar" till "nu ska vi skala på riktigt". En tillväxtresa rymmer allt från fler kunder och nya marknader till växtvärk i team, kapitalbehov och ett ständigt skifte mellan att bygga, sälja och orka hänga med. Ofta sagt med stolthet – ibland med lätt panik.

Kohort. Ett lite akademiskt ord som startupvärlden glatt snott. En kohort är helt enkelt en grupp människor eller bolag som går igenom samma program samtidigt – tänk acceleratorn eller utbildningen som körs i en "årskull".

Skala. Uttrycket växa är passé, nu heter det skala, inspirerat av engelskans scale. Exempel: "Nu ska vi skala upp bolaget och söker folk som vill jobba med oss". Varför vi svenskar envisas med att använda svengelska uttryck kan vi diskutera i små grupper.

Sunsetta. När ett bolag inte går i konkurs med en smäll, utan fasas ut medvetet och ordnat. Man stänger ner verksamheten stegvis, säljer eller flyttar över tillgångar, tar hand om kunder och team – och låter bolaget "gå ner i en solnedgång" istället för att bara släcka lampan.

Shippa. Det heter inte längre "lansera" en ny funktion på sin sajt, det heter att man "shippar" koden eller på engelska "ship". Drivet av de nya AI-bolagen ska allt ut så fort som möjligt (för att "speed is everything!") och då gäller det att få saker ur händerna, är budskapet.

"Att INTE göra en Northvolt". För några år sedan ville alla göra en Northvolt, det vill säga bygga ett grönt projekt i stor skala. Efter Northvolts krash är budskapet det motsatta, och för att inte någon investerare ska tro att man ska gå samma öde till mötes med sitt impact-bolag är många måna om att poängtera att man "INTE ska göra en Northvolt". Ändå talande på något sätt!

Uttryck investerarna slänger sig med

Bankable. Om någon säger: "Det här skulle en bank kunna ge lån till." Ja, då anses bolaget, affärsmodellen eller projektet så stabilt och trovärdigt att det är värt att satsa pengar på. Då är det bankable, helt enkelt. Kan också användas om ett avtal som innebär reda pengar.

Grön premie. Att kunder ska betala extra för att produkten är klimatsmart, som i fallet med till exempel Stegras gröna stål. Budskapet från investerarna i år har dock varit att den gröna premien måste bort – en impact-produkt måste vara både bättre och billigare än en brun. Kanske är det i stället "Europa-premien" som är på ingång?

Dual use. Kanske investerarnas hetaste område i år, efter AI, och carte blanche för de som ännu inte vågar säga att de investerar i försvarsteknologi. Dual use syftar till att lösningarna eller produkterna kan ha dubbel nytta, både inom försvaret och det civila.

Moats. Investerarspråk för bolagets vallgrav – alltså de uthålliga konkurrensfördelar som gör det svårt att kopiera och ännu svårare att köra om bolagens lösningar. Det kan vara allt från patent, data och teknikförsprång till varumärke eller höga byteskostnader som får kunderna att stanna. Kort sagt: inte bara varför du vinner idag, utan varför du fortsätter vinna när fler ger sig in i matchen.

NOAK. Systerord till förra årets nyord FOAK (First Of A Kind). Förkortning för Nth-of-a-kind – alltså när tekniken inte längre är "första gången någon bygger det här", utan version två, tre, fyra. Efter FOAK kommer NOAK: lösningen är mer beprövad, billigare att bygga, lättare att finansiera och går att kopiera i serie. Kort sagt: från dyrt experiment till replikerbar industri.

Climate moonshots. Det stora, nästan orimligt ambitiösa klimatprojektet – lösningar som siktar på genombrott i samma storleksordning som "månfärden". Alltså inte stegvisa förbättringar, utan teknik, policy eller industriskiften som kan kapa utsläpp eller bygga resiliens på riktigt stor skala. Tänk: "skjut mot månen, landa i net zero." Används som hype- och målbildsord i pitchar och strategier.

Scale up-gap. Glappet som uppstår när bolag ska gå från "det funkar i pilot" till "nu bygger vi stort på riktigt" – och kapitalet inte hänger med. Särskilt tydligt i Europa där det är svårare att få de stora rundorna i scaleup-fasen (ofta B-serier och senare) än i USA. Industrifonden uppskattade i början av året gapet till 22 miljarder kronor för svenska deeptechbolag.

Deploya. Att deploya är att sätta något i skarpt läge – rulla ut en lösning, en pilot eller en produkt så att den används på riktigt. Och ja, det gäller även pengar: en fond kan deploya kapital, alltså få ut pengarna i arbete i investeringar som ska ge effekt.

AI och tech-uttryck

Vibe coding. En AI-assisterad kodstil som delvis vuxit fram ur den svenska "Lovable-hypen". Istället för att skriva all kod själv beskriver du vad du vill åstadkomma för en chatbot (typ chat-GPT) och låter modellen generera lösningen. Sen utvärderar du, justerar med nya promptar och itererar snabbt. Det fina är att det även låter oerfarna programmerare skapa fungerande program snabbt. Nackdelen enligt vissa är spagettikod och säkerhetshål.

AI-agenter. En AI-agent är ett system som kan ta ett mål (boka resa, hitta leverantörer, sammanfatta och skicka mejl) och planera, använda verktyg och utföra flera steg själv – ofta med viss autonomi och ibland i samarbete med andra agenter. Blev ett hype-ord 2025 och nu pratas det redan om "agent-washing", det vill säga när allt kallas agent fast det egentligen är en vanlig bot.

AI-slop. Samlingsnamnet på allt AI-genererat skräp som fyller internet: text, bilder, video och "innehåll" som är snabbt, billigt och ofta helt utan själ. Samma sak med work slop – ett samlingsnamn på merabete som uppstår till följd av AI-användning som ser smart ut i förväg men visar sig vara motsatsen.

Fixathon. Under året har hackathonen avlöst varandra och knappt har de unga ai-genierna återställt sömnen innan det är dags för nästa. Nu går Norrskens fixathon av stapeln – hackathonens mer handlingsorienterade kusin. Istället för att bara "bygga coolt" är poängen att fixa något som faktiskt är trasigt i världen och ta sig an konkreta samhällsutmaningar.

Övrigt:

Dekarbonisering eller avkarbonisering. Direktöversatt från engelskans decarbonization (dessa ständiga svengelska uttryck, ett otyg!) handlar det om att minska klimatavtrycket genom att dels reducera fossila utsläpp, dels binda mer kol i skog, jord och hav.

Kultiverad (om mat). När maten är odlad eller framställd i kontrollerad miljö snarare än hämtad direkt från naturen. Det kan handla om allt från kultiverade musslor och svampar till labodlat kött – alltså mat som "växer" med hjälp av människor och teknik.

On demand-mode. Handlar om att sy först när någon klickat hem det. Kläder produceras efter order, i stället för att göras i stora volymer baserat på en gissning. Inget nytt ord i sig, på sätt och vis är det en återgång till hur skrädderi har funkat i stora delar av historien, men nu börjar det dyka upp nya impactbolag som vill göra det i stor skala.

Empty space. Används i e-handels- och logistiksammanhang för att beskriva outnyttjat utrymme i en låda, container eller lastbil. Det här är något som alla vill bli av med, både av kostnads- och klimatskäl.