Hampan allt hetare – de har byggt Sveriges första fabrik: "Flera stora kunder på väg in"

Hampa lyfts ofta som klimatsmart eftersom den kan bidra på två fronter samtidigt: som råvara till biobaserade material och som ingrediens i mat. Växten är snabbväxande och EU-kommissionen pekar på att odling kan binda stora mängder koldioxid på kort tid.

Och på livsmedelssidan används framför allt fröna, som kan bli både proteinråvara och olja – vilket gör att samma gröda kan kopplas till både materialflöden och matsystemets omställning.

Men i Sverige finns ännu ingen större hampaindustri. Samtidigt har Impact Loop de senaste åren följt hur hampa flyttar fram sin position i Sverige: från nisch till råvara i projekt som både handlar om material och mat.

På materialsidan har Impact Loop till exempel skrivit om Ekolutions planerade anläggning i Staffanstorp – en satsning där bolaget uppgav att man säkrat totalt 156 miljoner kronor, varav 94,5 miljoner i Klimatklivet-stöd från Naturvårdsverket.

På matsidan har vi bland annat nyligen rapporterat om Axfoundations hampasemla, där hampafrö ersätter mandel i fyllningen.

Ett bolag som inte synts lika mycket i flödet – trots att de redan hunnit bygga produktionskapacitet – är Hemisphere, grundat 2021, som har en fullt operativ anläggning – den första i sitt slag Sverige – i Arlandastad utanför Stockholm.

Just nu väntar de på patent för sin egna metod för att processa hampafrö.

“Vi har en patenterad process som gör att våra slutingredienser blir vita och rena, utan bismak. Vi tycker att vi har tagit förädlingen ett steg längre”, säger vd:n Agnes Hjelmér till Impact Loop.

Och det är där Hemisphere sticker ut i en svensk hampakontext: medan många projekt fortfarande handlar om planer och piloter, säger bolaget att de redan har tagit kostnaden – med hjälp av EU-stöd via Jordbruksverket.

Stödet blev inte enormt – men det räckte till ungefär hälften av det som behövs för att bygga fabriken.

"Till slut fick vi 3,2 miljoner. Men du måste ha minst lika mycket själv", säger Erik Rune, som är en av två grundare. Den andre heter Hans Karlstrand.

Agnes Hjelmér fyller i:

"Vi fick ett tidigt positivt besked om EU-medel, och därefter hittade vi de privata investeringarna. Det är ett gäng privatpersoner, där jag själv är en av investerarna. Vi har fått in ett väldigt bra gäng som inte bara kommer med pengar, utan även med expertis", säger hon.

Hur mycket de tagit in är hemligt men pengarna räckte till fabriksbygget. Den blev klar i slutet av sommaren och under hösten har bolaget trimmat in den. Nu är redo att producera i full skala.

"Det är inte bara att trycka på en knapp", säger Erik Rune.

Testat flera spår

Vägen dit började i ett annat spår. Grundtanken var isolering och bygg – men bolaget växlade när man såg hur trög den marknaden är, och hur mycket som går att göra med hampans fröflöden.

"Byggmarknaden är dessutom komplex, med etablerade aktörer", säger Erik Rune.

Hemisphere har tidigare även synts via konsumentprodukter under varumärket Boom Food. Bolaget uppger att de var "först i världen" med korv gjord på hampa, som de sålde på Urban Deli.

De har också sålt hampakebab på Sodexos lunchrestauranger, levererat frö och olja till Fotografiska i Stockholm och haft samarbeten med Axfoundation.

"Det var nyttigt att se hur hårt livsmedel är i verkligheten: marginaler, logistik och inköpskrav. Det finns en anledning till att de stora aktörerna dominerar", säger Erik Rune.

I dag beskriver bolaget sig som ett renodlat ingrediensbolag – och pekar ut kosmetik – där Agnes Hjelmér har sin bakgrund – som ett tydligt fokus utöver livsmedel och kosttillskott.

"Hampfröolja finns redan i dag och säljs som den är, men den kan lukta hö och vara grön. Kosmetikmässigt är den väldigt bra för huden – men det finns en tröskel. Vi har samma bra innehåll men – på grund av vår teknik – utan den gröna färgen och utan lukten", säger hon.

Vill köpa svenskt

Att få tag i själva fröna är också en utmaning. Bolaget kan komma att behöva säkra råvara utanför Sverige.

Samtidigt vill vd:n hålla leverantörskedjan så nära som möjligt.

"Jag skulle gärna köpa allt från Sverige, men det finns inte tillräckligt mycket", säger Agnes Hjelmér.

Kan "tvingas" bygga ny fabrik

Bolaget beskriver att omsättningen för 2025 fortfarande är låg, eftersom fabriken kom igång sent på året och eftersom försäljningen tar tid.

"Införsäljningsprocesserna är ganska långa, eftersom det här är en helt ny produkt. Alla som köper måste göra sin utvärdering", säger Agnes Hjelmér.

Hon berättar att det nu förs resonemang om hur tekniken kan skalas: dels genom att bygga mer kapacitet i egen regi, dels genom att på sikt sälja processen på licens.

“Det enda är vårt patent som vi vill skydda. Våra industrihemligheter är vi ganska måna om. Samtidigt är licensiering definitivt något som eventuellt kan bli aktuellt framöver."

Och om saker och ting går i lås kan nästa steg komma snabbt.

"Vi har flera stora kunder på väg in – några riktigt, riktigt stora. Om de affärerna går i lås behöver vi bygga en ny fabrik, för deras order skulle äta upp hela vår kapacitet", säger Agnes Hjelmér.

Bolaget hade 2024 en nettoomsättning på 180 000 kronor och gjorde ett resultat (EBITDA) på cirka -850 000 kronor.