Forskare: Koldioxidinfångning måste skalas upp kraftigt för att klimatmålen ska nås

När Europas ledare talar om "netto noll", ligger fokus oftast på utsläppsminskningar – renare energi, elektrifierad transport och grönare byggnader. Men många nationella klimatplaner bygger också på antagandet att vi en dag ska kunna suga upp enorma mängder koldioxid ur atmosfären.

En ny, vetenskapligt granskad studie i tidskriften Climate Policy visar att den utmaningen är enorm. Enligt forskarna, som leds av experter vid Oxford och Imperial College London, räknar världens regeringar med en tusenfaldig ökning av kapaciteten för koldioxidinfångning – från dagens 1,3 miljoner ton tekniskt infångad koldioxid per år till miljarder ton till mitten av seklet.

Samtidigt tar naturen i dag upp omkring 2,2 gigaton koldioxid per år genom skogar och andra naturliga sänkor – vilket visar hur marginell den tekniska infångningen fortfarande är.

Storbritannien räknar med 70 gånger mer

Studien har analyserat 71 nationella långtidsstrategier för klimatet som skickats in till FN. En av de mest ambitiösa planerna kommer från Storbritannien. Landet räknar med att till 2050 fånga in 52-58 miljoner ton koldioxid via bioenergi med koldioxidinfångning och lagring (BECCS) och ytterligare 18-29 miljoner ton via direkt luftinfångning (DACCS).

Det motsvarar 60-70 gånger mer teknisk koldioxidinfångning per år än vad hela världen uppnår i dag.

Tekniken är avgörande

Rapporten varnar regeringar för att bli för beroende av koldioxidinfångning, men är samtidigt pragmatisk kring teknikens nyckelroll. Forskarna pekar ut var innovationen behövs mest och det är framför allt inom billigare och mer lättanvända metoder som biokol, jordkol och mineralisering.

Dessutom lyfter de bristen på robusta system för MRV (measurement, reporting and verification) – som gör det svårt att mäta och verifiera faktiska upptag av koldioxid. Det skapar i sin tur en snabbt växande marknad för tillförlitliga mät- och rapporteringslösningar.

Tekniker som fångar in utsläpp men använder dem för att skapa användbara produkter, till exempel grön betong eller syntetiska flygbränslen, kan också bidra till mer hållbara affärsmodeller för koldioxidinfångning.

Sverige har beslutet om stöd

Förra året anmälde Sverige till EU-kommissionen sin plan att införa ett stödsystem på 36 miljarder kronor för att stödja projekt som avlägsnar koldioxid-utsläpp genom infångning från luften, så kallad Bio-CCS.

"Bio-CCS är en viktig del av Sveriges strategi för att nå sina klimatmål", har Caroline Asserup, generaldirektör vid Energimyndigheten tidigare sagt.

Det kommunala energibolaget Stockholm Exergi är ett av de företag som fått statligt stöd.

Samtidigt växer en ny generation europeiska startupbolag fram för att möta skalningsutmaningen.

Jane Waleruds och Marta Sjögrens Paebbl, som utvecklar en metod för att omvandla koldioxid till byggmaterial, är ett. Några andra exempel är finska Carbo Culture, som utvecklar biokolbaserad koldioxidinfångning med hög hållbarhet, och italienska Limenet, som omvandlar koldioxid från industrin till kalksten genom mineralisering.