AirForestrys skogsdrönare kan förändra en hel bransch: "Vi behöver fler ingenjörer"

Det är tidig morgon för Air Forestrys vd och medgrundare Olle Gelin när Impact Loop når honom. Han befinner sig nämligen i Kanada där han träffat flera nyckelspelare inom det kanadensiska skogsbruket. Intresset för det Uppsala-baserade startupbolagets mäktiga gallringsdrönare är stort på andra sidan Atlanten.

Han är själv skogsägare med familjegård och följde tidigt med sin pappa och farfar på jobb i skogen. Därefter utbildade Olle Gelin sig till maskiningenjör och har jobbat med såväl elektrifiering på Scania som med utvecklingen av skogsmaskiner på Skogforsk.

Men oavsett vilken lösning som dök upp, var man fortfarande långt ifrån att knäcka de många utmaningar som omgärdar skogsbruket – fossila bränslen är bara en av dem. Varför gick inte utvecklingen snabbare?

Det var när han träffade sin blivande medgrundare Mauritz Andersson som någonting hände.

"Mauritz jobbade med drönare och kunde visa att det gick att transportera tunga objekt i luften. Själv satt jag och jobbade med ett av världens första automationsprojekt för skogsmaskiner."

Synergin som skapades i deras kombinerade bakgrunder var för kraftfull för att bortse från.

"Om vi kunde flytta upp allting i luften skulle vi slippa både utsläpp, markskador och arbetsmiljöproblem. Vi bestämde oss för att starta bolag samma dag."

Svårt hitta kompetens

Med en första investering från Walerud Ventures kunde de börja med att rekrytera ett kärnteam på en handfull personer, och Caroline Walerud klev in som heltidsarbetande medgrundare i bolaget.

Att bryta ny mark är alltid utmanande. Det finns inte heller någon att kopiera som gjort det här tidigare.

Sedan dess har verksamheten bland annat mottagit stöd från Energimyndigheten, Vinnova och European Innovation Council (EIC). Sammantaget har bolaget tagit in ungefär 200 miljoner kronor i blandad finansiering.

"Vi har fått väldigt fin hjälp från skogsindustrin också. En stor utmaning var att ingen hade byggt så stora drönare i praktiken tidigare. Vi fick själva lista ut hur det hela skulle gå till", säger Olle Gelin.

Att bygga själva drönaren är en sak – att få den att kunna hantera vitt skilda miljöer, träslag och årstider är en annan. Utöver hårdvarubyggandet utvecklas också just nu en avancerad mjukvaruplattform. Pandemi och krig har inte underlättat arbetet.

"Att bryta ny mark är alltid utmanande. Det finns inte heller någon att kopiera som gjort det här tidigare. Vi har nog hela tiden känt att vi skulle behöva fler ingenjörer."

Stora klimatbesparingar

Men låt oss backa ett steg för att reda ut vad AirForestry egentligen ska göra. Tanken är alltså att mäktiga drönare (sex meter mellan vingspetsarna) med hjälp av automatisering och mänskligt överseende gallrar bort de träd som har förlorat i konkurrensen – för att gynna de starka och friska träden. Och allt sker från luften: identifiering, kapning, bortförsel.

För en skogsentusiast som Olle Gelin slår man en hel del flugor i samma smäll. Och elektrifieringen är bara en fördel av många.

"Gallringsmaskiner släpper ut 150 000 ton CO2 varje år i Sverige, så det är absolut relevant att få bort fossila bränslen", konstaterar han och utvecklar:

"Men den stora biten handlar om vad dagens maskiner orsakar i form av skadad natur, näringsläckage och sargade rotsystem med omkullfallna träd som drar till sig granbarkborrar och andra skadedjur. Vi har beräknat att vi skulle kunna öka kolinlagringen i de svenska skogarna med upp till 20 miljoner ton koldioxid."

Hur ser affärsmodellen ut?

"Vi kommer börja med en as-a-service-modell där vi kan erbjuda gallring i ett geografiskt område och kontraktera för en viss volym. Initialt blir kunderna framförallt skogsbolagen."

Skulle skogsägare själva kunna köpa tjänsten?

"Ja, i framtiden kan man tänka sig att en privat skogsägare beställer en viss volym och får ved levererat vid vägkanten. Det finns också många funktioner som vi kan erbjuda i form av kartläggning och analys, men vi börjar med gallring."

Att bygga gigantiska drönare låter dyrt och svårt. Hur ska ni skala upp?

"Att utveckla tekniken är dyrt och svårt, men att bygga drönarna är faktiskt ganska enkelt. De består av sex komponenter som vi beställer från underleverantörer, så vi behöver egentligen bara en tom monteringshall."

Tanken är att en förare så småningom ska kunna hantera en handfull drönare samtidigt över ett område. Vilket för oss till den sista flugan i smällen: förbättrad arbetsmiljö.

"Det är ett ganska stressigt yrke med tuffa produktionskrav, och ett viktigt mål för mig har varit att förbättra arbetsmiljön inom skogsbruket. Det är också en bransch som består till 98 procent av män, så vi hoppas verkligen kunna locka fler kvinnor till skogsbruket."

Så vilka är flaskhalsarna? Föga förvånande handlar det om kapital och kompetens.

"Det är kapitalintensivt att utveckla en teknikplattform från grunden. Och så är det en stor utmaning att hitta bra ingenjörer."

Olle Gelin beräknar att drönarna ska kunna vara operativa ute hos svenska kunder under 2026, och då hoppas han att bolaget kan ta in ytterligare kapital från olika källor. Året därpå ska man kunna expandera testanläggningen och börja skala tekniken mer brett.

Visst, skogsbruket är konservativt. Men teknikmässigt är den svenska skogsindustrin väldigt progressiv.

Lockande kanadensiska skogar

Men låt oss återvända till det kanadensiska intresset. 80 procent av landets yta är täckt av skog, vilket motsvarar 9 procent av det globala skogsbeståndet. Nästan all skog är statligt ägd, men hyrs ut till privata aktörer på korta kontrakt. En marknad minst sagt mogen för innovation.

"Allt i Kanada handlar om avverkning, det finns nästan ingen skötsel alls. Det innebär att de har stora problem med förtätning, barkborrar och skogsbränder. 2023 brann 18 miljoner hektar ner i Kanada, vilket släppte ut tre miljarder ton koldioxid. Delar av det hade kunnat undvikas om man skötte skogen ordentligt."

Att Air Forestry skulle verka i en traditionstyngd och konservativ bransch skriver inte Olle Gelin under på riktigt. Tvärtom ligger både Sverige och Finland i framkant.

"Visst, skogsbruket är konservativt. Men teknikmässigt är den svenska skogsindustrin väldigt progressiv – det märker man inte minst på det intresse som vi har fått hittills. Det finns många som verkligen vill se den här tekniken utvecklas och testas."

Kanske upplevs det som trögrörligt om man inte förstår skogen till fullo, resonerar han.

"Jag har huggit träd med yxa sedan jag var sju år gammal, och har verkligen investerat mitt liv i att förstå den här värdekedjan. Det underlättar när jag pratar med aktörer i den här branschen. Det finns inte en skogsfråga som jag inte funderat på", avslutar Olle Gelin.