Antalet svårnedbrytbara föroreningar som reningsverken inte rår på växer – läkemedelsrester, bekämpningsmedel och PFAS. Nu ska ett nytt statligt finansierat forskningsprojekt kallat "AI-Remedy" ta hjälp av AI för att fånga dem.
Projektet leds av impact-bolaget Living Filters tillsammans med Lunds universitet – som nu får 6 miljoner kronor i stöd.
Det här är andra gången på kort tid som bolaget cashar in.
I juni kunde Impact Loop berätta att bolaget tog in 4,6 miljoner kronor i en runda ledd av deeptech-fonden Turbine Capital.
Bolagets metod går ut på att låta AI ta fram molekylära bindare – proteiner som skräddarsys för att fästa vid ett bestämt ämne och fånga just det. Dessa ska sedan byggas in i två sorters produkter: en som upptäcker föroreningar och en som filtrerar bort dem.
Nya EU-krav skapar en marknad
Bakom intresset för den här sortens teknik ligger skärpta EU-regler. Det reviderade avloppsdirektivet, som trädde i kraft vid årsskiftet 2024/2025, tvingar större reningsverk att bygga ut ett fjärde reningssteg – så kallad kvartär rening – för att få bort mikroföroreningar.
I Sverige ska direktivet vara infört i lagstiftningen senast sommaren 2027, enligt branschorganisationen Svenskt Vatten.
Ska testas i riktigt avloppsvatten
Nästa steg för bolaget är att inom det nya projektet pröva tekniken skarpt vid anläggningen Recolab i Helsingborg.
"Med AI-Remedy tar vi ett viktigt steg från AI-design och laboratorievalidering mot en integrerad lösning som kan testas i verkligt avloppsvatten", säger Mikaela Persson, medgrundare och vd för Living Filters i en presskommentar.
"AI-remedy" är ett av totalt 13 projekt får finansiering i den här omgången av programmet Water Wise Societies. Programmet är ett av flera inom den statliga innovationssatsningen Impact Innovation, med Energimyndigheten, Vinnova och Formas som finansiärer.