Svårt för impact-fonder att ta del av pensionspengarna: "Mer oprövad mark"

Här på Impact Loop skriver vi ganska ofta om bolag som tagit in kapital från diverse impact-fonder.

Men vi skriver inte lika ofta om varifrån kapitalet till dessa fonder faktiskt kommer. Var får till exempel impact-fonder som Pale Blue Dot, Norrsken VC, Norrsken Launcher, Industrifonden och andra riskkapitalbolag sina pengar?

Svaret är: Från så kallade Limited Partners, LPs. Det är allt från pensionsbolagen till statliga Saminvest, storbankerna, vissa (inte alla) family offices, rika människor och andra aktörer.

Ändå är det bara en liten, liten del av den totala kakan som går till impact-fonder. Varför?

Det var temat på en av panelerna när Impact Loop höll en träff för våra investerarmedlemmar på Norrsken House på torsdagen.

Ingen "korg" för impact-fonder

En anledning att det är tufft för impact-fonderna att komma in hos pensionsbolagen och bankerna är att det inte finns en tydlig "korg" för just dem, om man jämför med exempelvis infrastruktur eller investeringar i noterat. Jättarnas investeringar är istället uppdelade i allt från egna fonder till noterade innehav.

"Vi gillar att göra saker själva och de få externa mandat vi har vill vi hålla breda. Det gör det tyvärr ännu svårare att komma in", sa Fredrik Ehn, investeringschef på pensionsbolaget SPP.

Majoriteten av SPP:s investeringar sker via dotterbolaget Storebrand, och de jobbar även med fond-i-fond-investeringsbolaget Cubera Private Equity.

Skandias hållbarhetschef Gabriel Lundström lyfte att impact-investeringar kan komma in i andra vertikaler hos pensions- och försäkringsjätten, även om de inte uttalat kallas "impact". En sådan är grön infrastruktur där Skandia gjort stora investeringar.

Avkastning är nyckeln

Alla i panelen var överens om att det inte räcker att kalla sig för impact-fond för att de ska öppna plånboken – förtroende och avkastning är nyckeln.

"Det svåraste är att komma in. Men när man väl är inne och bevisar sig gång på gång, då sitter man bättre till", sa Gabriel Lundström på Skandia.

Panelen återkom till att det övergripande målet för pensionsfonderna är att ge folk den bästa möjliga avkastningen på sina pensionspengar. Därför är "impact" i sig ingen konkurrensfördel, menade de, utan pengarna måste tala.

"Impact som tema är heller inte lastgammalt och det är idag lite mer oprövad mark. Sen kan man också skapa hållbarhetsnytta genom annat än impact-fonder. Med det sagt vill vi gärna jobba med dem och det gör vi också redan idag", sa Gabriel Lundström.

Julia Roording, global head of asset management sales på Danske Bank, fick frågan om hur man som impact-fond kunde ta sig genom nålsögat på Danske Bank. Lång erfarenhet, relationer och bevisat värde, blev svaret.

"Man måste verkligen ha ett strukturerat tillvägagångssätt. Inte anta att vi vet allt utan vara väldigt detaljerad och visa på konkreta mätetal, så att det blir konkret och att vi i vår tur kan förklara det för våra kunder", sa hon.

Inte heller Danske Bank har ett uttalat mandat att investera i just impact-VC-fonder.

Energi och försvar i ropet

Vad tittar då pensionsjättarna och bankerna efter framöver? Grön energi, motståndskraftiga samhällssystem och infrastruktur lyftes fram som områden extra intressanta att investera i.

"Vi har ett väldigt dysfunktionellt energisystem i Sverige och Europa. Dyker det upp möjligheter där borde det rimligen vara intressant", sa Gabriel Lundström.

"Försvar och biodiversitet", svarade Julia Roording och Fredrik Ehn la till grön energi.

"Det går igen i flera klasser, både på lånesidan och inom infrastruktur. Även smarta städer är intressant, där mycket handlar om rent vatten och avfallshantering", sa han.

Några snabba och enkla lösningar att få loss mer kapital till impact-fonder presenterades dock inte – även om viljan finns. Avsaknad av mandat att satsa på impact-VC-fonder, en tidig bransch med högre risk och konkurrens med egna produkter gör att vägen in fortfarande är smal.